Annons
Annons

Förtjusande frukost på tåg

Jag gillar att åka tåg. Jag gillar det mesta med tåg, jag kan försvara SJ nästan hur mycket som helst. Det finns egentligen bara en sak som är sådär med tåg och det är maten. Jag tror vi är många som drömmer om tåg med riktiga restaurangvagnar, vita dukar och bordsservering eller åtminstone bord där man kan sitta och titta ut över landskapet samtidigt som man äter något hyfsat gott och gärna pratar med sin bordsgranne (det är ju så himla kul att prata med folk på tåg!).

Annons

Överlag har jag sett väldigt lite av bra restaurangvagnar under de tågresor jag gjort. Inte ens i matländer som Italien och Frankrike har tågserveringen varit något sensationellt. Tvärtom. Den senaste tågresan jag gjorde i Frankrike var för fem år sedan, då jag och sonen bland annat åkte tåg mellan Paris och La Rochelle. Från den resan kommer jag ihåg en skruttig restaurangvagn (vagnen kändes mer som en dåligt inredd godsvagn än en restaurangvagn)  som bara serverade dryck. Inte ens en macka kunde man köpa.

Sedan har jag åkt genom Tyskland några gånger, i tåg som gått hur snabbt som helst – men någon vidare god mat har de inte haft. Mest korv och pommes frites.

Tågmaten har inte varit den bästa. Men jag minns andra fina stunder i restaurangvagnar ute i Europa. På tåget mellan Köpenhamn och Köln har jag druckit god öl i en gemytlig restaurangvagn. Det var mitt i natten och det var en fin start på en Europaresa. Vid en resa genom Österrike satt jag i en fin och klassisk restaurangvagn när tåget passerade alptoppar och platser som Salzburg och Bad Gastein. Det var mäktigt. På en tågluff mellan Madrid och Lissabon var vi ett stort gäng som hade jätteroligt i tågets restaurangvagn. De hade öppet lång tid in på natten och vi ville förstås inte gå därifrån när de stängde.

Mitt överlägset bästa matminne från tågvärlden är när jag åkte Transsibiriska järnvägen för nästan 30 år sedan. I resan ingick frukost, lunch och middag vid ett dukat bord och med bordsservering. Jag kommer ihåg vilken höjdpunkt det var att sätta sig vid ett dukat bord tre gånger varje dag. Restaurangvagnsbesöken blev snabbt en väldigt trevlig ritual. Jag kommer ihåg ljuvlig yoghurt och jag kommer ihåg mindre god borsjtj. Tåget rättade sig efter den lokala tiden vilket betydde att vi gick upp och åt frukost tidigare och tidigare ju längre öster ut vi for. Sista morgonen var mitt i natten för oss som inte hade ställt om till de nya tidszonerna.

Jag kommer nog aldrig sluta drömma om riktiga restaurangvagnar både i Sverige och ute i Europa. Men tills dess händer det att jag glatt överraskas av SJ:s utbud. Som i torsdags när jag var i Stockholm över dagen. Jag tog tåget som gick 5.49 från Göteborg vilket betydde att jag vid 8-tiden var hungrig igen och gick till restaurangvagnen. De hade små kartonger med frukostmat för 65 kronor, jag förstår inte hur jag kunnat missa de frukostlådorna tidigare. Jag köpte en frukostlåda och den innehöll både ägg, kaviar, yoghurt, juice, god ost, två sorters bröd och en liten chokladbit. Maten var förpackad i alldeles för mycket plastförpackningar men alltsammans var så gulligt och gott så jag förlät dem all plast.

De klassiska restaurangvagnarna är troligtvis ett minne blott. Jag gissar att det är för dyrt att införa dem igen. Hur det än är med den saken, jag kan förstås inte hålla mig borta från SJ:s bistro heller. Det är alltid trevligt att äta och det händer ju att SJ överraskar!

 

 

 

 

 

LÄS OCKSÅ

(16)
(0)

Kommentera


 

Annons

Laddar